Det är spännande att prata med vänner från förr. Speciellt spännande är det att prata om de problem som jag hade redan då, för en halv evighet sen, och hur dessa problem utvecklats och hur jag hanterar dem idag. Det ger ett historiskt perspektiv och samtalen kan gå längre eftersom Fanny (som jag väljer att kalla henne) redan förstår vad som hänt. Det har hjälpt mig att se helheten. Fast här går min gräns för vad som för mig är privat så nu för jag ordet in på civilkurage.
Jag är upprörd och arg över att människor över lag är fegisar! Riktigt kycklingar. Ynkryggar. Det är ju tragiskt. Om du inte tar ansvar och ställer dig på den utsattes sida - hur kan du då lita på att någon annan ska rädda dig när du är i trubbel? Visst, du kan åka på smäll. Du kan dö. Fast det är osannolikt. Förövarna är nämligen ännu fegare. Rädslan är i och för sig vettigt att känna respekt för. Mycket ont härstammar från rädslan. Rädslan att ingripa och istället själv bli utsatt för förtryck eller slag. Hej andra världskriget. Ringer det några klockor. Vad händer om vi TIGER? En svensk TIGER.
Civilkurage människor kom igen nu. HEJA!
Als die Nazis die Kommunisten holten,
habe ich geschwiegen;
ich war ja kein Kommunist. Als sie die Sozialdemokraten einsperrten,
habe ich geschwiegen;
ich war ja kein Sozialdemokrat.Als sie die Gewerkschafter holten,
habe ich nicht protestiert;
ich war ja kein Gewerkschafter.Als sie die Juden holten,
habe ich geschwiegen;
ich war ja kein Jude.
Als sie mich holten, gab es keinen mehr, der protestieren konnte.
Och för alla som inte kan tyska så följer en översättning (även om jag inte tycker man ska översätta poesi egentligen eftersom det inte går att fånga upp samma nyanser.):
When the Nazis came for the communists,
I remained silent;
I was not a communist.
When they locked up the social democrats,
I remained silent;
I was not a social democrat.
When they came for the trade unionists,
I did not speak out;
I was not a trade unionist.
When they came for the Jews,
I remained silent;
I was not a Jew.
When they came for me, there was no one left to speak out.
Dikt av Niemöller (1976 års version. Finns på wikipedia om någon vill läsa mer.)
Så nästa gång du ser någon göra något som du känner i magen är fel - gör dig hörd!
Tack för ordet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar