Sista rycket

Snart får jag lov. Snart är jag ledig. Bara en och en halv dag kvar. Det är lite ångest för jag är inte riktigt förberedd, jag sätter min tillit till gamla kunskaper och det borde gå bra. Jag hoppas verkligen det går vägen, men gör det inte det är det väl inte hela världen det heller.

Sedan fyller min pappa femtio och ska ha kalas. Det ska bli roligt. Jag ser verkligen fram emot att få vara ledig och bara göra saker jag vill göra i två veckor. Mycket trevligt ska det bli. Som en välförtjänad semester.

Ikväll ska jag lägga mig tidigt. Har somnat alldeles för sent de senaste nätterna och börjar märka av det lite nu. Det är rätt skönt att vara en relativt okomplicerad människa. Oftast så handlar det om så enkla saker som regelbundna måltider, träning och rätt mängd sömn för att jag ska må bra. Tyvärr krävs det en viss disciplin för att få till de grejerna på ett bra sätt, och det har jag inte jättemycket kvar av såhär i slutet av terminen.

Nu mat.
Sen sova.

Angående Nobelkonserten.

Visst publiken behöver väl inte tycka det är intressant eller ens kul med klassiskmusik. Men är det så mycket begärt att de inte ska sitta och hänga i sina stolar och se helt uttråkade ut? Jag menar Nobelpriset är en av de få grejerna som sätter ut Sverige på kartan. Det är ett varumärke som borde vårdas bättre! Inte en halvsovandes publik som har glömt att läsa på sin vett och etikett innan de gick hemifrån. Det är inte ens fullsatt. Det är ju tragiskt.

Christmas always come this time of the year!

Sista rycket nu, sedan två och en halv veckors jullov. Jag har lovat migsjälv att jag ska hålla mig långt borta från alla böcker som minner om kurslitteratur. Däremot böcker som handlar om knäck och egenkryddad glögg kommer jag fördjupa mig desto mer i. Det kan till och med tänkas att jag tar mig igenom en av alla mina romaner som ligger på golvet vid sängen lika olästa nu som när de inhandlades för mer än två månader sen.

Mitt schema är helt fullt ända fram till sluttentan och jag känner lite smått att jag inte vill leva mer. Äh skojar bara - men tufft blir det. Ingen i klassen ser speciellt pigg ut längre. Ringarna under ögonen har växt till sig sen i somras då vi glatt nollades och ännu inte visste vilken arbetsbörda som väntade oss - nu förekommer även stressryckningar i muskler kring ögonen och munnen. Det ser rätt roligt ut men jag vet inte om det är så skoj egentligen.

December är en stressig månad socialt också. Är det inte glöggfest så är det födelsedagsfest eller födelsedagsfest eller 50årskalas eller 50åskalas. Det tar liksom aldrig slut och inte har jag inhandlat speciellt många presenter än. The Pressure! Men jag är nöjd och glad ändå. Önskar att jag hade en gnutta mer norrländsktblod så jag bara kunde säga "ta't luugnt - de årdnar sej".

För visst ordnar det sig. Det gör det alltid. Det vet jag ju. Ändå kan jag inte hjälpa att känna mig lite stressad hela tiden. En dag i taget. Bara en dag i taget. Lugn och fin.(och jag MÅSTE verkligen städa också! hur ska det gå till?)

Nu kan du inte undgå julsångerna längre.

Jag är lite sliten efter tentan men jag tror den gick bra. Tentafesten var rolig och lite överförfriskad mina kursare var lika runda under fötterna som jag - man blir som man umgås eller hur var det nu? Det finns mycket bilder där vi alla ser glada och lite ofokuserade ut.

Jag är lite orolig över gruppindelningen och skulle vilja uttrycka en viss ledsamhet över att jag inte tog tag i att skaffa mig en vettig grupp. Det är inte jätteroligt att vara slasken som hamnar med de andra slaskarna. Min kloka fransyska sa att jag skulle ta det som en utmaning istället för att måla upp ett mardrömssenario där hela nästa grupparbete blir ett levande helvete. Hon har nog rätt. Övning i tålamod om inte annat? Eller också så kommer det funka helt lysande. Vem vet?

Nåväl - jag har iaf fyndat nya vinterskor - två par till och med för varför välja när man inte måste? Det var 70% rea. Sånt tycker vi om!

Första advent har seglat förbi och jag fick min beskärda del av levande ljus innan jag åkte till jobbet. Sedan har jag funderat lite på det där med garantställning - men det tar vi en annan gång.

För nu kommer en juristvän över för att dricka te och spela några toner på pianot och gitarren. Jag har även bokat upp torsdag då blir det biljard med en gamal, ny bekant. Det är på tiden att vi ses.