Civilrätt I

Tillbaka från skidsemestern. Det var så kul. Skidåkning hela dagarna, bastu på kvällen och massa mat. Jag är mycket nöjd. Jag köpte ett par skidor också. Lyckades pruta till mig ett relativt bra pris och är jätteglad över mitt kap. Ska bli riktigt kul att åka till Åre om två veckor.

Mindre kul är den ofantliga stressen som Civilrätt I bjuder på. Det är högt tempo minst sagt. Jag känner ändå att jag hänger med även om det är lite mycket litteratur som jag inte läst ännu. Jag sållar bland kapitlen och försöker hitta nyckelpunkterna och undantagen eftersom det är så jag lär mig bäst. Jag ägnar relativt mycket tid åt att måla små boxar i olika färger och dra pilar och streck emellan med olika förklaringar. Mycket pedagogiskt. Just nu har vi avslutat kommission. Det gick förvånansvärt smärtfritt under övningstillfället. Fast allt verkar iofs lätt som en barnlek när läraren förklarar - skillnad är det när man sitter själv med uppgifterna med näsan i böckerna och försöker likt en blodhund som tappat luktsinnet nosa reda på rätta svaret. Tur att träning ger färdighet.

Något som stör mig lite är att det alltid finns så mycket mer att göra. Det spelar ingen roll hur många timmar du sitter på en dag du kan alltid sitta några timmar till. Jag försöker hålla en sund inställning där jag är nöjd med 6-8 timmar per dag. Det är lite lite - men om jag jobbar några timmar på helgen så jämnar det ut sig.

På fredag ska jag dra ett rättsfall NJA 2001 sida 177 för den som är insatt. Vi ska börja på köprätten imorgon. Den tycker jag är riktigt kul. Köpte boken idag och jag älskar nya kursböcker med obrutna ryggar och lukten av tryckpress som fortfarande sitter i pappret. Hitta guldkanten på tillvaron. Nya pennor ger också en härlig känsla av studentliv. Jag gillar det.

Ikväll blir det debatt. Det ska bli kul.

Förkyld.

När sjukdom smyger sig på blir allt annorlunda. Jag känner det som att jag förlorar en massa tid som blir jobbigt att ta igen. Främst är det mitt sociala liv som har fått ta ett steg åt sidan under denna tid som jag vadat runt i snytpapper och tomma iprenkartor. Det är dessutom stressigt att vara sjuk. Eller kanske snarare blir jag stressad av det eftersom jag kommer efter med hela mitt liv. Men nu har det nästan lagt sig. Jag går runt och snörvlar och tycker lite synd om mig själv fortfarande.

Sedan är frågan när man är tillräckligt frisk igen.
Idag ansåg jag mig vara tillräckligt frisk för att gå till universitetet. Jag vet inte om jag är tillräckligt frisk för att gå på fest imorgon. Det är lite jobbigt. Som jag mår just nu i skrivande stund vill jag inte alls gå ut. Det är kallt, och jag är fortfarande lite ynklig. Dessutom känner jag inte att alkohol är en sådan jättebra idé eftersom jag ska iväg och åka skidor och har betalat en massa pengar för det. Då vill jag ju inte bli sjuk igen bara för att jag gått på fest. Samtidigt är det tråkigt att missa den då alla jur.stud jag känner kommer vara där.

Jag måste helt enkelt fatta ett beslut. Men jag tänkte göra det imorgon på basis av hur jag mår.
Att lägga till vågskålen är att jag har världens mysigaste flickvän som jag ska åka bort från och som jag vill spendera tid med. Fest, inte fest. Mys, inte mys. Ja, ibland måste man välja. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt. Det är ju rätt simpelt egentligen - jag borde ju göra det jag vill.
- Men vad vill jag?

Över till annat.
På måndag börjar den nya terminen. Jag har varit på expeditionen och skrivit in mig. Jag har klarat av att ta alla poäng från termin 1 och känner mig mycket nöjd med min prestation. Nu börjar civilrätt I. Den där kursen som hälften av studenterna kuggar på första tentan. Jag planerar att inte bli en av dem och har införskaffat mig Avtal I som verkar helt ok ändå.Mamma säger att de också hade de böckerna. Det är lite nedslående. men jag ska inte klaga innan jag vet hur de är. De kanske är jättebra och det är anledningen till att de är kvar.

Slutplädering 2008

Så då var det dags att återgå till det normala igen. Lovet är slut. Baby J är återigen född och firad. Nyåret in- skålat och in- kysst på en balkong i gott sällskap och i bakgrunden spelades Abbas Happy new year och hela himmelen var fylld av fyrverkerier som speglades i hennes ögon. Den ekonomiska krisen märktes inte av i konsumtionen av smällar och stjärnregn - och ska det ändå kollapsa kan man ju lika gärna avsluta med stil. So fire away! För all del.

Det gångna året har varit fyllt av ångest, beslutsamhet och lycka. Kanske i just den ordningen. Fast det där med känslor är känsligt ämne, det är svårt att berätta om. Svårt att komma ihåg vad som hände och hur man tänkte.

Det viktigaste som har hänt det gångna året är att jag valt min framtida bana. Valt ämne. Karriär. Tätt följt av att min pappa skilt sig från en av de hemskaste kvinnor jag någonsin mött (behöver jag säga att det var goda nyheter?).
Utöver detta har jag varit med mormor på landet nästan hela sommaren. Jag har jobbat i affär och sedan sagt upp mig. Jag har gjort slut. Varit bitter. Haft min sämsta Pride någonsin. Träffat nya människor som kommit att bli vänner - som någongång kanske kommer klassas som nära. Och slutligen har jag blivit tillsammans med världens bästa tjej.

Hon påpekade för mig att det snart är 2 månader nu. Där ser man.

Jag har stökigt i min lägenhet igen och jag måste åka och storhandla någon dag snart. Plugget drar igång igen den 7: e och jag har en omtenta att klara av. Men det är lugnt.

Jag satt på nyårsnatten och pratade med en blivande kapten. Vi pratade om våra liv. Han sa: "Alltså jag vaknade en morgon och var på dåligt humör. Jag var grinig och irriterad och tyckte att mitt liv sög. Men så tänkte jag efter och jag har inga problem på något område. Ofta brukar det ju vara så att antingen har man bråkat med flickvännen eller så är det jobbigt i skolan eller så har man lite problem med sin familj eller åtminstone lite ekonomiska bekymmer. Men jag har inte problem alls just nu. Då insåg jag att jag är lycklig och att det inte kan bli bättre än såhär."
Jag höjde mitt glas mot honom och sa att jag är på precis samma ställe i livet just nu.