lördag 3 januari 2009

Slutplädering 2008

Så då var det dags att återgå till det normala igen. Lovet är slut. Baby J är återigen född och firad. Nyåret in- skålat och in- kysst på en balkong i gott sällskap och i bakgrunden spelades Abbas Happy new year och hela himmelen var fylld av fyrverkerier som speglades i hennes ögon. Den ekonomiska krisen märktes inte av i konsumtionen av smällar och stjärnregn - och ska det ändå kollapsa kan man ju lika gärna avsluta med stil. So fire away! För all del.

Det gångna året har varit fyllt av ångest, beslutsamhet och lycka. Kanske i just den ordningen. Fast det där med känslor är känsligt ämne, det är svårt att berätta om. Svårt att komma ihåg vad som hände och hur man tänkte.

Det viktigaste som har hänt det gångna året är att jag valt min framtida bana. Valt ämne. Karriär. Tätt följt av att min pappa skilt sig från en av de hemskaste kvinnor jag någonsin mött (behöver jag säga att det var goda nyheter?).
Utöver detta har jag varit med mormor på landet nästan hela sommaren. Jag har jobbat i affär och sedan sagt upp mig. Jag har gjort slut. Varit bitter. Haft min sämsta Pride någonsin. Träffat nya människor som kommit att bli vänner - som någongång kanske kommer klassas som nära. Och slutligen har jag blivit tillsammans med världens bästa tjej.

Hon påpekade för mig att det snart är 2 månader nu. Där ser man.

Jag har stökigt i min lägenhet igen och jag måste åka och storhandla någon dag snart. Plugget drar igång igen den 7: e och jag har en omtenta att klara av. Men det är lugnt.

Jag satt på nyårsnatten och pratade med en blivande kapten. Vi pratade om våra liv. Han sa: "Alltså jag vaknade en morgon och var på dåligt humör. Jag var grinig och irriterad och tyckte att mitt liv sög. Men så tänkte jag efter och jag har inga problem på något område. Ofta brukar det ju vara så att antingen har man bråkat med flickvännen eller så är det jobbigt i skolan eller så har man lite problem med sin familj eller åtminstone lite ekonomiska bekymmer. Men jag har inte problem alls just nu. Då insåg jag att jag är lycklig och att det inte kan bli bättre än såhär."
Jag höjde mitt glas mot honom och sa att jag är på precis samma ställe i livet just nu.

Inga kommentarer: