Det hade kunnat vara idyll. Det hade det kunna vara. Idag var alla på gott humör och det badades bastu och införlivades god mat. Men nu är jag bara grinig och irriterad. För sängen är obekväm och rummet är ljust redan vid 3 eftersom min mamma envisas med vitt i allt och i detta fall vita gardiner som släpper igenom hur mycket ljus som helst. Dessutom hör man snarkningar genom väggarna och så ligger detta rum vid toaletten vilket gör att om man väl lyckas slumra till i den oerhört obekväma sängen så vaknar man snart igen av att någon går på toa.
Helt enkelt jag kan inte leva så här. Jag måste få bättre utrymme - men min bror och hans tjej har numer tydligen tjing på mitt gamla rum som ligger i hallen iaf några meter bort. Där är det förvisso också vita gardiner så att man inte kan sova men man har åtminstonde en liten uns privatliv. Imorgon kommer brorsan och då kommer det bli ännu mer ljud från kringliggande rum och ännu mer spring på toa mitt i natten. Men mamma står benhårt fast vid sitt ord att hon minsann inte vill ha ett PAR liggandes i det gröna rummet så då får jag ta det - fast det egentligen är större. Men inte då.
04.18 - jag har försökt somna i fyra timmar nu. Jag ger upp för nu börjar de jävla fåglarna sjunga också. Jag trivs inte här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar