Rättvisa och olika lön klingar falskt i mina öron.

Idag har jag och mina kurskamrater haft ett bryggseminarium mellan social familjerätt och socialrätt. Jag tror att meningen med bryggseminarium är att vi ska förstå och greppa att en lagregel inom ett område kan få faktiska verkningar även i andra. Vi pratade om pension. Seminariet var på 2 timmar och var lagom intressant första timmen. Andra timman började folk vakna till liv (det blir så om man lägger ett seminarium kl 8 på morgonen..). Men det jag vill prata om är den sista delen av seminariet där vi skulle diskutera om det är rättvist att den offentliga pensionen hålls undan i en bodelning - med tanke på att mannen har högre offentlig pension eftersom han tjänar mer än kvinnan och att hon dessutom oftast är hemma med barnen.

Jag menade på att denna orättvisa fördelning inom pensionen bara var ett symtom på ett mycket större samhällsproblem. Jag tror att många med mig delade den uppfattningen. Alltså måste svaret till denna orättvisa finnas inom lika lön och föräldraledighet. Detta påstående eldade upp några av studenterna.

En kille i klassen började en lång harrang om att han borde ha rätt till högre pension eftersom han betalat mer skatt, alltså att andra levt av hans pengar mycket mer och att han därför förtjänat att ha en högre pension.

Jag svarade att det ju handlar om strukturen att kvinnor inte har samma möjlighet att tjäna så mycket pengar. Att normen säger att kvinnan ska vara hemma med barnen för att vara en god mor. Dessutom så kan familjen välja att föra över föräldraförsäkringen på ena föräldern vilket gör att arbetsgivare räknar in "risken" med att kvinnan kommer skaffa barn i löneberäkningen.

Han svarade att hur familjen vill lägga upp föräldraledigheten måste få bestämmas av varje enskild familj.

Jag sa att familjen inte kan välja eftersom det inte trots lagregelns utformning är helt ok för en man att stanna hemma 6 månader. Det följer sanktioner på arbetsplatsen efter ett sådant val.

Han sa att du som kvinna väl inte skulle välja att leva med en man som förtryckte mig och ville lämna mig hemma med barnen, och då alltså kan välja att inte göra det.

Jag sa nej, jag är gay så jag kommer inte leva med en man alls.

mummel ifrån klassen vissa spridda skratt följd av en obekväm tystnad.

Jag fortsätter med att det är orättvist att kvinnor inte har samma ingångslön som män. Jag tar upp siffror från Jusek angående ingångslön där det framgår att kvinnor i ingångslön tjänar några tusen lägre än män. Jag är arg och tycker att detta är oförsvarligt och ofattbart - jag pratar en stund till i samma anda och blir sen avbruten av en tjej i klassen som säger att

Hon är så trött på att jag sätter kvinnor i en offerroll och att lagstiftningen inte hela tiden kan se till minoriteters utsatthet (här måste hon tydligen ha hakat upp sig på min läggning eftersom senast jag kollade var kvinnor inte en minoritetsgrupp)

Jag avbryter henne tillbaka och säger att det är ju det jag inte gör - Jag DEBATTERAR det är inte samma som att sätta sig i en offerroll - Att ta den sämre lönen och den sämre pensionen och komma på det när man är 65 och det tydligt syns och då börja gnälla - DET är att göra sig till ett OFFER,

AAAAAGH. Jag är så Arg.

Debatten fortsatte en stund till. Jag var hade hela tiden svar på tal och mot slutet fick jag hjälp av en annan tjej. Motståndarna avslutade med att säga något om att lagen inte hade fel.

varpå läraren lite roat avslutade debatten med att citera en fransk filosof som under 1800-talet sa "Lagen att man inte får sova under broar och tigga bröd gäller förvisso alla, men de rika berörs inte av det eftersom de aldrig behöver sova under broar eller tigga bröd."

Så bara för att en lagregel finns behöver det inte betyda att den är rättvis eller att den borde finnas där.

Jag är nöjd med dagen, men ändå rätt arg fortfarande. Nu ska jag hänga med min tjej och sen plugga lite till.

skoltrött?

Det är lite trögt att läsa just nu. Jag har svårt att elda upp ett intresse. Det blir liksom platt fall innan jag ens gett det en ärlig chans. Det är inte riktigt ok så jag ska ta tag i det nu. Jag har alla möjligheter att fixa detta så det är bara att bita ihop och hoppas på att det blir roligare sen. Jag tror ju inte det är konstigt att jag inte tycker just detta avsnittet är så kul - pension liksom, hur roligt är det. Men det är ju viktigt. Sociala rättigheter är ömtåliga och har inget direkt skydd - kanske är det därför det är viktigt att läsa och lära sig om dem.

Jag har ändå inget annat som jag hellre vill göra. Alltså ska jag läsa i "vår trygghet" utgiven av folksam och kanske läsa ett rättsfall till efterrätt.

jag gillar att vara en riddare i skinande rustning.

Min flickvän är sjuk. Stackarn. Till och med hon som nästan aldrig gnäller över något blir faktiskt lite ynklig när en redig förkylning sätter in. Jag hade planerat att åka och lämna mat hos henne igår - när hon kanske behövde det som mest eftersom hon inte orkade röra sig ur soffan för att koka te ens - men jag kände mig också hängig så jag stannade hemma. När jag vaknade idag mådde jag bra igen. Alltså åkte jag till henne idag, köpte med mig presenter, för aldrig behöver man muntras upp så mycket som när man är sjuk. Hon blev jätteglad och utbrast "åh presenter! det hade du inte behövt" sen mumlade hon lite tystare "sluta aldrig med det". Hur gulligt som helst. Sen ägnade jag några väl spenderade timmar åt att pyssla om henne. Mest tror jag hon behövde sällskap. När jag lagade mat satt hon på köksstolen och tittade ut genom fönstret och sa "Nu kan jag sitta och titta på trädet utan att störa mig, om du inte hade varit här hade jag bara varit rastlös och inte kunnat sitta och bara titta, men det kan jag nu". Hon pratade och jag lyssnade, det var mysigt. Jag älskar när hon lutar sig mot mig och behöver mig lite. Sen var jag tvungen att åka hem till hunden, för han tycker inte heller om att vara ensam.

Imorgon ska jag sätta mig i biblioteket och läsa en massa! för det behöver jag verkligen - men jag ska sova tills jag vaknar först.

och i ett naffs var allt ordnat (eller ja, någon timme..)

Och allt löste sig. För vi är bäst. Och bråk är jobbigt, men bara man pratar lugnt och sansat så löser man faktiskt det mesta. Jag älskar henne! Nu spelar hon memory på piano - och vi är vänner igen och jag har saknar henne jättemycket och vill aldrig bråka igen. Någonsin. Det är orealistiskt - men ändå ett bra mål tycker jag.

Vi har ätit värsta goda middagen som jag lagade innan hon kom hit. Jag hade dukat och tänt en massa ljus och så hade jag köpt kall cola - vilket nog vad det som blev mest uppskattat.

Imorgon har jag en timmas föreläsning och sen ska jag fika med min uppsatsgrupp och sen ska jag spela squash! superkul!

så livet är gött och vi är värda det!

kris?

Jag gör något fel. Jag vet det. Jag gör något så fruktansvärt fel, men jag vet inte vad. Det äter mig inifrån att hela tiden förstöra för mig själv. Jag har läst för lite. Och jag bokar in saker som går ut över mitt förhållande. Jag menade inget illa. Det bara blev fel. Första gången pappa frågade så sa jag nej - eftersom jag dels ska skriva uppsats över jul, men också för att jag ville fira nyår med min tjej. Andra gången han frågade så hade han kollat upp resor - alperna, skidåkning från 26 dec till 2 jan. Jag blev så peppad av tanken att få åka skidor att jag sa ja utan att tänka på det. Sen pratade jag med tjejen och fortfarande hade jag inte tänkt på att jag skulle bli borta över nyår - och hon blev ledsen - och jag kom på mig själv med att bli arg. Mest på mig själv - men också på att hon inte förstod att jag inte menar illa. Och nu känns allt nedsolkat och jag kan inte välja rätt.


Jag sa att jag skulle skriva när jag är glad och framåt, men det blir inte så. Jag har väl tappat stinget.

Så nu är det en vacker höstdag som jag slösar bort med att vara skitledsen jag skulle kunna ringa en vän - men jag vill inte. Jag vill att allt ska vara bra mellan mig och henne och att vi ska ha en fantastisk dag. Men så blir det inte. Och blir det inte så så kan jag lika gärna titta på en dålig film och låtsas som att det regnar.


Fan. Jag är världens tråkigaste bloggare också..