Och allt löste sig. För vi är bäst. Och bråk är jobbigt, men bara man pratar lugnt och sansat så löser man faktiskt det mesta. Jag älskar henne! Nu spelar hon memory på piano - och vi är vänner igen och jag har saknar henne jättemycket och vill aldrig bråka igen. Någonsin. Det är orealistiskt - men ändå ett bra mål tycker jag.
Vi har ätit värsta goda middagen som jag lagade innan hon kom hit. Jag hade dukat och tänt en massa ljus och så hade jag köpt kall cola - vilket nog vad det som blev mest uppskattat.
Imorgon har jag en timmas föreläsning och sen ska jag fika med min uppsatsgrupp och sen ska jag spela squash! superkul!
så livet är gött och vi är värda det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar